T.G.I.F

Thank Gad It's Friday. Fredag är efter söndag min favorit dag på veckan. Det är slutet på en skol eller jobb vecka. Det är dags att ta det lugnt och dags att ta helg. Jag sitter och fixar det sista på mina uppgifter sen är det jag som tar helg. Så bli skönt. I helgen ska jag inte göra någonting alls. Bara ta det lugnt. Börjar känna att jag kanske har för många bollar i luften just nu. Ibland måste man bara ta och varva ner.

I onsdags var jag och Emelie på bio. Vi såg filmen Movie 43 och det var nog den märkligaste filmen jag sett på länge. Den handlade inte om något speciellt utan det var bara konstiga och roliga klipp efter varandra.
Kolla in trailern:

Efter det tog vi oss en öl på Beach House. Var så himla kul att få komma bort från Genesis en kväll. Den senaste tid har det varit folk i våran lägenhet HELA tiden. Man kommer hem till en hel skara människor varje eftermiddag. På kvällarna är det fullt i soffan så man får sitta på en köksstol om man vill kolla på TV.
Svenskarna håller sig för sig och jag känner att jag inte riktigt vet vad jag ska göra på boendet längre. Just nu är det en svaka och det kan ju ha lite då och då. Jag koncentrerar mig på skolan istället och det ger resultat.
Kul att umgås med en nya människa. Och Emelie är väldans trevlig och en superbra tjej. Vi satt och pratade om allt möjligt.  Lyssnade på live musik. Det var längesen jag hörde live musik som var så bra :) Sen gick vi hem till en sjuk Cilla. Fixade till oss lite och drog senare till Down Under Bar. Där vi dansade av oss alla bekymmer och träffade massa roliga nya människor.

Inte lika gott som Belgisk öl men det gick ner ändå  :) 

Livet känns sådär enkelt och roligt idag. Ska bara vara för mig själv och ta hand om mig själv. Det behövs ibland!

Bjuder på min favoritlåt för tillfället denna underbara fredag, ENJOY! 

Friendship

När man är som mig. Den som alltid rör på sig och ständigt bor på nya platser är det ganska svårt att behålla sina vänner. Det är när man reser långt bort som till Brisbane som man verkligen inser vilka som är ens riktiga vänner. Att vara en vän behöver inte ta tid eller kosta pengar. 99% handlar om att finnas där för sina vänner. Det handlar inte om vem som skickar mest vykort, paket eller ringer mest. Det gäller att finnas där när de som är dig kärast behöver dig som mest. Ibland kan jag bli sådär ruskigt avundsjuk på visa av mina vänner som har kvar sina dagis-vänner, som alltid har haft samma bästa vän hela livet och som umgåtts med samma grupp av vänner i flera år. Jag har det inte riktigt så. Jag umgås egentligen inte med någon jag växte upp med längre. Om jag ska vara helt ärlig så har jag aldrig riktigt varit intresserad av att umgås med de jag gick i skolan med. Det handlar inte om att jag inte gillar dessa människor. Nej. Inte alls. Det hela handlar om att jag egentligen aldrig riktigt passade in i det hela. Jag kan inte påstå att jag varit mobbad eller utanför i mitt liv men ändå har jag alltid känt att det är inte här jag ska vara. Jag hör inte hemma i denna miljö.

Många av de jag gått i låg, mellan - och högstadiet med bor fortfarande kvar i Småland. De umgås med samma personer och har sina jobb och rutiner. En del har gift sig. En del har fått barn. De har hus. Bil. Svensson livet. Det är precis allt som jag inte vill ha. Det handlar inte om att jag tycker att de gör fel eller har tagit fel beslut i livet. Så länge de är lyckliga med sena beslut och sitt liv är jag bara glad för dom. Men jag skulle aldrig göra det. Jag tycker att jag är alldeles för ung för ett sådant så kallat Svensson-liv.

Mina vänner som jag har idag kan nästan räknas på alla mina fingrar. De är inte många men som min lärare en gång sa för längesedan "Det är bättre att ha en god vän än tio dåliga." Och det stämmer kanske så mycket skulle jag vilja säga. De vänner jag har idag är fina människor som gillar mig för den jag är. Jag kan ringa mitt i svenska natten och gråta och de tröstar. De finns där även om det är på andra sidan jorden. De lyssnar och hjälper. Stöttar och uppmuntrar när man själv är för feg. De ger mig styrka att våga vara precis så bra som jag faktiskt är. De är sprida över hela världen men vad gör det. Vänner är vänner, spelar ingen roll om de finns i Spanien, USA, Sverige, Belgien, Frankrike eller Canada. På ett sätt är det mycket märkligt att de jag träffade i Belgien på min utbytes termin är de som jag håller mest kontakt med. Inte de jag har känt längst utan de jag känt minst. Det betyder inte att jag inte uppskattar mina vänner som jag har haft i mitt liv länge.

Äkta vänner är som stjärnor, man ser dom inte alltid men man vet att de alltid är där.

Det är nu man märker vilka som är ens sanna vänner. De som bryr sig och de som stöttar. Jag är väldigt tacksam för alla mina fina vänner. De vänner jag fått i Örebro är i mina ögon oslagbara vänner som jag kanske inte ser så mycket längre men jag vet att det alltid finns där och när vi väl ses känns det som om det var igår vi sist sågs. Sen har vi de man bara "känner" lite sådär. Man är vän med dom på Facebook men man känner inte dom egentligen. Man har varit på samma fest. En kompis har försökt få ihop oss. En random klasskamrat från universitetet.

 En vän är en person som gillar dig för den du är. Som stöttar dig i dina beslut. Som alltid finns där. En vän är någon du vågar dela allt med även om det kan vara det mest hemska. Det är så jag ser mina vänner. Jag älskar att mina vänner är spridda över hela världen så man får en del av deras kultur, deras språk och deras land.

Men som med allt annat i livet så kommer vänner och vänner går. En klok vän till mig sa en gång "När du blir äldre kommer du kunna räkna dina vänner på en hand." Hur skrämmande det än låter så är det nog bara sanningen. Bara att ta tag i det och hålla hårt i sina vänner.

Presentationsdag och pluggdag

Imorse hade jag en presentation i kursen People Managment i skolan. Presentationen var om ett påhittat jul event, Annual Christmas Carols at South Bank. Ett event som jag ska planera inför. Det handlar mest om att få ihop Human Resources dokument. Så som, performance standards, performance indicators, contractors tabels etc. Låter kanske inte så jättekul men man lär ju sig något i alla fall. Det är inte precis mitt favorit ämne och det går segt med mina uppgift men presentationen gick bra som tur var.

Så nu sitter jag och skriver klart min först uppgift och nästa vecka ska vi ha role play. Scenariot är ett möte mellan anställd och arbetsgivare på ett eventföretag. Kan bli ganska intressant!

Har även tagit tag i min marknadsföring för vårat up coming Toga Party i april. Jag och Josse har ju hand om vår Facebook grupp och nu har jag äntligen gjort klart marknadsföring på Facebook för alla veckor som är kvar. Tog sin lilla tid men nu är det gjort. Men det är mycket arbete kvar.  Vi ska ha ett möte med all personal imorgon där vi informerar dom om eventet.  Senare ska vi besöka alla klasser i skolan plus Embassy klasserna, det vill säga de klasser på Martin College som lär ut engelska för internationella studenter. Vi ska förhoppningsvis också få se våran slutliga poster i slutet av veckan. Christoffer har fått jobbet att designa den utifrån våra önskemål. Ska väldigt spännande att se vad han kommit fram till.

Det är ganska mycket nu. Mycket att plugga och mycket att göra. Jag sitter även och mailar och ringer olika företag för att få quotes från dom gällande, security, entertainement, catering, A/V och venue. Det är ganska tufft och många vill inte alls vara hjälpsamma och dela med sig av sin information men jag ska på något sätt få ihop 10 qoutes till fredag ändå. Man måste ju sätta mål här i livet annars kommer man ju ingenstans.

Min dag består och har bestått mest av jobb och plugg. Men jag gillar det. Jag tycker om när det är mycket att göra och det är faktiskt väldigt roligt det jag håller på med.

Önskar bara att man fick en fet lön i slutet av vecka för allt slit men det kommer senare i livet.

Min Farfar

Det är den 25e Februari och idag är det min farfars födelsedag. Min farfar är en av de bästa människorna jag känner. Han är helt enkelt en sådan person som man bara inte kan tycka illa om. Det kan ju vara för att han är min farfar men också för att han är en helt otroligt bra person.

När jag och mina systrar var små var besök hos farfar ett av de bästa äventyren vi visste. Äventyr undrar ni nog nu. Men ja, det var ett äventyr varje gång. Vi visste aldrig vad som väntade oss hos farfar. Han hade alltid massa roliga saker att kolla på. Och massa roliga påhitt som inte kan förklaras. En dag kan man åka till Vättern för att samla stenar och vandra i skogen. Vi gick till Afrika bäcken bakom min farfars hus. Jag tror att jag har min farfar och pappa att tacka för mina goda fantasi som jag har idag. Vissa dagar kändes det precis som att jag stod på en savann i Afrika och såg alla dessa djur i buskarna och träden. Min farfar är aldrig någon tråkmåns och jag minns så väl när vi var mindre och mamma och pappa skulle ut och roa sig. Farfar skulle vara barnvakt. Vi byggde tält och tunnlar i hela huset. Lekte inte nudda golv. Vi åt flygande pizza och fönster pizza (Man klipper pizza så den ser ut som ett fönster med gardiner). När mamma och pappa kom hem var det farfar som låg och sov istället för oss barn. Eller de magiska såpbubblorna vi blåste på farfars gammal diskbänk. Med varsitt sugrör stod jag där med mina tre systrar och blåste stora såpbubblor med hjälp av vatten och såpa. Och när man råkade suga inåt istället för utåt fick man en karamell eller en falukorvsbit för att ta bort den hemska såpsmaken. Det var tider det!

Jag har så många minnen med min farfar när jag var barn. Vi åkte på husbilsresor, lekte trädgårdsmästare, målade hus, resor till Cloetta, vi var på Kolmårdens djurpark, vanliga dagar i Gränna, vi lekte i "leket" (min och mina systrars lekstuga hos farfar). En gång när vi var i Vadstena blev farfar attackerad av en arg svan och efter det var farfar min hjälte eftersom jag nog aldrig varit så rädd som jag var då. Farfar tog smällen för oss. Vilken klippa va? Min farfar har alltid funnits där för oss. Han kommer varje födelsedag, när vi tagit studenten, julafton varje år, en helt vanlig fika på en helt vanlig torsdag, när jag lämnat Sverige och när jag kommit tillbaka hem igen. Farfar och Miriam kom till och med och bodde hos mig i Örebro en helg när jag pluggade där. Det var mysig. Jag fick äta typisk Miriam och farfar mat och vi satt och kollade på TV och läste veckans Nu tillsammans en söndagskväll.

Min farfar är den coolaste gubben jag vet. Även om han börjar närma sig 80 så hänger han med sin målarburk på en stege. Hans historier är det bästa man kan lyssna på. Visst, farfar är väldigt mycket i sin egen värld men han har alltid plats för oss barnbarn.  Det bästa är när man tar cykeln till farfar och inser att idag är det en dag då det bara är jag och farfar. Jag tycker om att lyssna på farfar och bara sitta och prata med honom. Han tycker det är kul att lyssna på mina historier och jag tycker om att lyssna på hans. Även om han ibland inte håller med om mina beslut att lämna Sverige så vet jag att han innerst inne är stolt över mig.

Det jag vill säga är att jag tycker att min farfar är den bästa farfarn som finns! Han är precis så som en farfar ska vara. Han är precis så som en farfar beskrivs i en barnbok eller i en film. Så Farfar tack för att du är du. Jag hoppas du får mitt födelsedagskort och att mamma och pappa hälsar till dig NU!

GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN FARFAR! 

Att följa sina drömmar

Jag är så trött. Trött på att folk lägger sig i. Lägger sig i sådant som de inte har att göra med. Den senaste tiden har jag bara fått ta skit från olika håll och kanter. Skit för att jag ska flytta till Belgien. Ingen verkar tycka att det är en bra ide. Det är ett misstag. Du kan inte göra det. Ska du verkligen flytta till Belgien? Men du kan ju inte språket? Vad ska du där och göra? De säger det med en sådan avsky att man nästan mår illa och känner sig lika liten som en gummianka ute på öppet hav. Det känns som att man är galen. Som att man har någon slags sjukdom och folk vill inte längre röra vid en.

Men jag känner lite såhär också. Det är MITT liv. MINA drömmar. Och det kommer bli MINA misstag om det skulle visa sig vara fel beslut. Ska man gå genom livet och tro att man kan välja rätt beslut hela tiden kommer man ingenstans. Man kommer sitta på samma ställe och man kommer vara i samma miljö. För där är det tryggt. Där är det ingen som dömer och man behöver inte leta nya vänner, kontakter eller jobb. Livet handlar om att våga ge och ta. Våga se något nytt, våga släppa taget om det gammal och hitta något nytt. Att göra misstag är en del av livet och man kan aldrig veta att det är ett misstag fören det är för sent och misstaget redan inträffat. Men man får liksom ta sig upp igen och gå vidare i livet med mer förnuft och lärdom.

Att jag flyttar till Belgien betyder inte slutet på mitt liv. Kan så många andra flytta till ett annat land, med ett annats språk och utan några speciella planer kan väl jag också göra det. Vad säger att jag inte skulle kunna göra det? Varför tvivlar alla på att jag inte kan? Är det för att jag flyttar till Belgien för en kille? Då vill jag meddela att det är inte den enda anledningen att jag vill flytta. Jag vill inte åka hem till Sverige. Jag har inget där att hämta längre. Jag vill utvecklas. Jag vill ha en utmaning. Jag vill ha något nytt i mitt liv. Att Kevin råkar vara en del av mitt beslut har inte folk med att göra. Det roliga är att de flesta av mina nära och kära inte ens träffat Kevin så det finns liksom inget att säga om det. Jag har även flera vänner som bor i Ghent så det handlar om att jag väljer en plats där jag känner mig hemma. En plats där jag känner att jag är omtyckt. En plats som för mig är pure love.

Varför är det så häftigt och modigt av andra när de flyttar från vårat lagom land? Man kan pratar om andra som vågat lämna men inte mig. Det känns rent ut sagt FÖRJÄVLIGT. Det är år 2013 och vi lever i ett internationellt samhälle. Jag läser både franska och nederländska online för att lära mig och ha större chans att få jobb. Jag pluggar varje dag och går till skolan. Jag söker jobb varje vecka, både skitjobb och bättre jobb. Jag försöker göra något med mitt liv. Om folk inte kan ta det kan de hålla det för sig själva.

Det är som att det är en skam att våga göra något annorlunda, fast det egentligen inte är annorlunda utan fullt normalt. Jag vill bara följa mina drömmar och se om jag en dag kan nå dom.

Per aspera ad astra - Genom svårigheterna mot stjärnorna.

Blue Mountains New South Wales

Jahajahaaaa, då var det lördag igen och solen kom äntligen fram idag. 30 grader och strålande solsken hela dagen lång. Spenderade större delen vid poolen här på genesis med tjejerna. Lite kul att alla svenskar är i ett hörn och kanadensarna och jag i det andra.. hahah vet inte men jag trivs sjukt bra med att hänga med kanadensarna :)

Sen har vi varit och shoppat lite på Garden City, Adriana, Ramya, Lindsay och jag. Vi hamnade lite här och där och fyndade på rean :) Ikväll är det dags för Epic Return Party här på Genesis. Alla har kommit tillbaka från summer break och det ska firas med en stor fest :) kommer blir så kul att se alla igen!

Men måste ju också ge ett resetips igen. Under nyårshelgen var vi i Sydney och vi besökte Blue Mountains som ligger lite utanför stan. Så himla vacker och helt obeskrivligt! Vilken natur och vilka vyer. Jag, Josse och Kevin blev upphämtade av ett reseföretag klockan 8:00 AM utanför vårat hotell. Där ifrån tog vi oss igenom city och plockade upp flera resenärer för en heldag i Blue Mountains :)
Första stoppet var Prince Henry Cliff Walk. Här tog vi en glasbur över ett Blue Mountains. Otrolig vy!

 Josse och Kevin redo för färden över

 Detta var under oss. Svårt att förklara hur högt det var!!!

 "The Three Sisters and Dave"

Efter den färden var det dags att ta sig ner till regnskogen :)

Lianer!! Dessa lianer kan bära upp en hel traktor!!!

Detta var gruvan där folk arbetade förr i tiden

Det var mest barn som arbetade där för man var tvungen att vara såhär liten! Jag var kort nog :) 

Väntar på att få åka tåg upp mot gruvan

Vi satt i en bur i tåget hahaha

OTROLIG VY!

Efter regnskogsvandringen gick vi till en annan outlook för att se detta fina vattenfall  

När vi var klara i Blue Mountain drog vi vidare till Flat Rock. En enorm helt platt klippa med världens vy. Det var massa brown snakes i området så vi fick tydliga instruktioner om hur man gör om man möter en orm.. SCARY!!

Dagen tog inte slut här inte. Efter detta tog vi oss till Sydney Olympic Park för en city cruise geneom Sydney. Där möte vi upp Courtney, Adriana och Michael. 

Sydney Harbour Bridge 

Darling Harbour 

Sydney Harbour 

Dagen var helt amazing och jag rekomenderar er ALLA att åka på denna tur om ni någon gång åker till Sydney! Våran tur kostade 70 dollar och då ingick buss, city cruise och alla andra aktiviteter. Vi blev upphämtade på hotellet och allt gick hur bra som helst! Allt kul att vara med någon som vet området och vet vad de pratar om. Sydney är helt klart en favorit i Australien. Vi var helt slut på kvällen och somnade som små barn klockan  10.00 PM.